Inlägg taggade med ‘Nyliberalism’

Privata apotek ger kunder problem

Det statliga apoteksmonopolet inrättades 1970, som en viktig byggsten i den svenska välfärdsmodellen. Syftet var att begränsa det privata vinstintresset inom läkemedelshanteringen och att säkerställa samhälleligt ägande och styrning av distributionen av läkemedel till folket.

Men några år in på 2000-talet stod det klart att EU-domstolen i Luxemburg inte accepterar den svenska utformningen av apoteksmonopolet. På EU:s inre marknad ska det råda fri konkurrens och marknadens osynliga hand ska styra samhällsutvecklingen enligt den förhärskande och fördragsfästa nyliberal dogmen. Regeringen Reinfeldt beslöt därför om avreglering av apoteksmarknaden.

I januari öppnade de första privata apoteken i Sverige. Privatiseringen har inneburit problem för många patienter som fått svårt att hitta sina mediciner. Detta kritiseras nu av pensionärsorganisationen PRO.

Före avregleringen och privatiseringen kunde den som fått ett e-recept av sin läkare kontakta Apoteket och få reda på vilket apotek som hade just det läkemedlet. Men nu måste man ringa runt till varje enskilt apoteksbolag. Det kan innebära att kunden får ringa upp till tiotalet samtal för att få tag på en mer ovanlig medicin. Skälet till att regering och riksdag inte krävt ett centralregister är att de nya privata aktörerna ser det som en konkurrensfördel.

Ytterligare ett problem är att många patienter som beställt receptmediciner via statliga Apotekets hemsida inte kan hämta ut läkemedlet på det lokala apoteket om det har privatiserats.

Syftet med avregleringen och skapandet av en apoteksmarknad var, enligt regeringen Reinfeldt, att ge patienter och kunder ”större valfrihet och tillgänglighet” och pressa läkemedelspriserna.

Bara ett par månader efter att de första apoteken privatiserades har dessa nyliberala floskler omsatta i praktiken blivit det rakt motsatta. Någon som är förvånad?

  • Share/Bookmark

Klasskamp i Grekland

Enligt de förhållningsorder som EU-ländernas finansministrar utfärdat ska Grekland ha fått ned sitt budgetunderskott till under 3 procent av BNP till år 2012. Under 2010 ska landet få ned sitt underskott från 12,7 procent till 8,7 procent av BNP.

Enligt EU:s så kallade stabilitetspakt får ett medlemslands budgetunderskott inte överstiga 3 procent av landets BNP. EU kan utfärda böter om ett land inte lyckas komma till rätta med sitt budgetunderskott.

Sveriges finansminister Anders Borg inte tror att den grekiska regeringens nyliberala stålbad med sänkta löner för de offentliganställda och försämrade villkor för pensionärerna inte är tillräckligt “för att trovärdigheten ska kunna återvinnas på finansmarknaderna”. Vad det grekiska folket som drabbas av de ansiktslösa marknadskrafternas krav tycker bekymrar inte den tidigare aktivisten i nyliberala Frihetsfronten.

Men grekiska väljare är mycket missnöjda med den socialdemokratiske premiärministerns hårda tag, och anser att han redan nu bryter löftena från valrörelsen i höstas.
”Jag beklagar verkligen att regeringen har böjt sig för marknadens önskemål”, säger Yiannis Panagopoulos, ordförande i Greklands största fackförbund GSEE, med 600.000 medlemmar, som planerar för en generalstrejk den 24 februari mot det av Anders Borg och hans EU-kollegors designade åtstramningspaketet. Klass mot klass, med andra ord.

  • Share/Bookmark

Debatten om föräldraförsäkring och kvotering

Skrev ett svar på Göran Hägglunds (KD) debattinlägg på DN-debatt.

Kortfattat handlade Hägglunds inlägg om att en individualiserad föräldraförsäkring är eliternas sätt att styra över “verklighetens folk”.

Hägglund gillar att måla upp en bild av att vara den förryckta “vanliga” människans företrädare. Tankarna går tillbaka till Ny Demokrati som begreppet “verklighetens folk” är hämtat ifrån (mer om detta i ett gammalt men aktuellt inlägg i bloggen Alliansfritt Sverige).

Och visst är en individualiserad föräldraförsäkring ett ingrepp som påverkar människors vanliga liv. Men vad inom politiken är inte det? Kanske ska vi avveckla staten på alla områden? Jag undrar hur många som känner sig representerade av denna, av Hägglunds nyfunna, libertarianism?*.

Nätverket Pappor för individuell föräldraförsäkring som också skrev ett svar på DN-debatt tar upp en intressant opinionsundersökning från SVT som visar att nästan 70 % stödjer att föräldraledigheten ska delas lika mellan föräldrarna. Tror inte Hägglund på demokrati?

Hägglund skriver också, i god nordamerikansk propagandastil, om kvotering i näringslivet som den socialistiska faran. Peter Eriksson (MP) bemöter delar av denna kritik mot kvotering. Men vad varken Hägglund eller Eriksson tar upp är att kvotering framför allt är ett verktyg mot kvotering. Som situationen är nu kvoteras nämligen män in i bolagsstyrelserna. Bilden som ges av kvoteringsmotståndare, där kvinnor ges samma möjligheter men inte är lika kompetenta som männen och därför inte väljs, stämmer inte. Personer i företagens toppositioner handplockas. Män väljer helt enkelt män, det vill säga män kvoteras in. Så mycket för borlighetens tal om kompetenssamhället och allas lika möjligheter.   

* Libertarianism är synonymt med nyliberalism och är en liberal ideologi som tror på ett samhälle utan stat.

  • Share/Bookmark

Grekland satt under nyliberalt tvångstyre

I april förra året satte EU-kommissionen upp Grekland på den så kallade svarta listan över länder med otillåtet stora underskott i de offentliga finanserna. Tillståndet för Greklands offentliga finanser har därefter visat sig vara långt allvarligare än vad man tidigare trott. Budgetunderskottet blev förra året nära 13 procent av BNP, vilket är mycket långt över den högsta tillåtna nivån 3 procent av BNP. Statsskulden, som inte får vara större än 60 procent av BNP, väntas till år 2011 stiga till cirka 135 procent av BNP.

I oktober fick Grekland en ny regering under ledning av socialdemokraten Giorgos Papandreous. Han utlovade drastiska åtgärder för att komma tillrätta med det gigantiska underskottet och den växande statsskulden. De löpande utgifterna, inklusive sociala välfärdsutgifter, ska sänkas med 10 procent under 2010. Lönerna i offentlig sektor ska frysas. Bara var femte plats som blir ledig när statliga tjänstemän går i pension ska återbesättas.

Ett steg i rätt riktning. Så kommenterade EU-kommissionären Joaquin Almunia premiärminister Papandreous åtstramningspaket.

Två månader senare skärper EU-kommissionen kravet på att Greklands budgetunderskott ska sänkas kraftigt. Grekland får fram till 2012 till att pressa underskottet i EU:s stabilitetspakt, som är på 3 procent av BNP. Regeringen Papandreou ”rekommenderas” att sänka lönerna och minska antalet anställda i den offentliga sektorn, och genomföra marknadsliberala strukturreformer såsom att försämra pensionsvillkoren och höja pensionsåldern samt ”effektivisera” hälsovårdssystemet och avreglera arbetsmarknaden.

EU-kommissionen beordrar regeringen Papandreou att snarast ta fram en tidsplan för när åtgärder ska implementeras och komma med en detaljerad plan över insatserna. Redan om en månad vill Bryssel ha en ny rapport från regeringen i Aten. Därefter återkommer granskningen var tredje månad. Vid varje granskning kan kommissionen presentera bindande förelägganden om ytterligare åtgärder, om man bedömer att det krävs. Ytterst kan Grekland bötfällas om landet inte lever upp till EU:s krav.

Grekland sätts under ett slags ekonomiskt-politiskt förmyndarskap, eller nyliberalt tvångstyre. Vänsterflygeln inom premiärminister Papandreous eget parti, Pasok, är uttalat kritisk. Bönderna har under flera veckor blockerat vägarna och brandmännen demonstrerat i Aten. De offentligt anställda protesterar utanför parlamentet med banderoller, sovsäckar och tält. Deras fackliga organisationer planerar massdemonstrationer och hotar med politisk generalstrejk.

  • Share/Bookmark


Jag arbetar sedan juli 2004 i EU-parlamentet i gruppen GUE/NGL, där jag också är vice ordförande.