Eva-Britt Svensson (v)

Inlägg taggade med ‘Marknadsfundamentalism’

Vid EU-toppmötet i Bryssel enades de 27 stats- och regeringscheferna om skärpta budgetregler i EU:s så kallade stabilitetspakt, dvs. den ekonomisk-politiska tvångströja som euroländerna sitter fast i.

Enligt stabilitetspakten får budgetunderskottet vara maximalt 3 procent och den offentliga skulden maximalt 60 procent av bruttonationalprodukten, BNP. Euroländer som inte efterlever de finanspolitiska kraven ska kunna drabbas av böter på 0,5 procent av ett lands bruttonationalprodukt. Trots att nästan alla medlemsländer har större underskott än vad EU tillåter har inget land bötfällts.

Nu enades EU-ledarna om att sanktioner i framtiden bör utdelas tidigare men vara mindre kännbara till att börja med.  EU-presidenten Herman van Rompuy leder en grupp med finansministrar som också ska föreslå skärpt kontroll av medlemsländernas ekonomier.

I medlemsland efter medlemsland i EU presenteras nu enorma nedskärningspaket för att leva upp till stabilitetspaktens krav. Efter Irland, Grekland, Spanien och Portugal följer bland annat Tyskland och Storbritannien med nedskärningar i 100-miljarderkronorsklassen.

Marknadstalibanerna i Bryssel kräver tajta svångremmar i de offentliga finanserna, neddragningar i de sociala välfärdsutgifterna, frysta eller sänkta löner i offentlig sektor, höjningar av pensionsåldrar samt mer flexibla arbetsmarknader.  Det är en svältkur som riskerar att leda till en krympande ekonomi och en förvärrad lågkonjunktur.

Inför G20-mötet i Toronto skickade USA:s president Barack Obama ett brev till de övriga stats- och regeringscheferna där han varnade för en alltför hård svångremspolitik i nuvarande känsliga läge. Den europeiska skuldkrisen utgör det senaste mörka orosmolnet i världsekonomin och adressaten här var EU:s representant i G20 och de ledande EU-länderna och G20-medlemmarna Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien.

“Vi måste vara flexibla när vi justerar och visa att vi lärt oss av tidigare misstag när stimulansåtgärder drogs tillbaka i förtid med lågkonjunktur och nya ekonomiska svårigheter som resultat”, skrev Obama med tillbakablickar till erfarenheterna från 1930-talsdepressionen.

Tänka sig att en amerikansk president är mer radikal (eller i vart fall mindre reaktionär) än de politiska (inklusive de socialdemokratiska) ledarna i Europa. Men Barack Obama sitter inte fast i den odemokratiska och nyliberala EMU-tvångströjan.

Island och Norge är en del av EU:s inre marknad genom det så kallade EES-avtalet. Det innebär att EU:s regelverk såsom utstationeringsdirektivet och EU-domstolens avgöranden när det till exempel gäller fri rörlighet för tjänsteföretag, gäller även Island och Norge.

Norges regering har fått en så kallad öppningsskrivelse om ett eventuellt fördragsbrott från Eftas övervakningsorgan ESA [i praktiken EU-kommissionens förlängda arm i EES-länderna] på grund av en bestämmelse i föreskriften om löner och arbetsvillkor i offentliga kontrakt, som antagits med stöd av lagen om offentlig upphandling. Bestämmelse syftar till att uppfylla krav i ILO:s konvention nr 94 som Norge ratificerade 1996. ESA misstänker att den strider mot EU:s utstationeringsdirektiv, så som EU-domstolen tolkat det i Rüffertmålet [en tvilling till Lavaldomen].

Islands utstationeringsdirektiv ålägger utländska företag restriktioner som strider mot EES-avtalet och mot utstationeringsdirektivet, enligt ett motiverat yttrande till den isländska regeringen från ESA, i slutet av november. Dels lägger den fast formaliteter som i praktiken innebär att det krävs ett förhandsgodkännande av det utländska företaget, dels innehåller den regler som ska garantera de utstationerade arbetstagarna rätt till sjukledighet och arbetsskadeförsäkring vilket direktivet inte tillåter, enligt ESA.

Återigen har vi fått konkreta belägg för att EU är ett marknadsliberalt projekt som syftar till att främja näringslivets intressen av fri rörlighet för kapital, tjänster och varor på bekostnad av löntagarnas och deras fackliga organisationers intressen.