Eva-Britt Svensson (v)

Inlägg taggade med ‘kommissionen’

I april förra året satte EU-kommissionen upp Grekland på den så kallade svarta listan över länder med otillåtet stora underskott i de offentliga finanserna. Tillståndet för Greklands offentliga finanser har därefter visat sig vara långt allvarligare än vad man tidigare trott. Budgetunderskottet blev förra året nära 13 procent av BNP, vilket är mycket långt över den högsta tillåtna nivån 3 procent av BNP. Statsskulden, som inte får vara större än 60 procent av BNP, väntas till år 2011 stiga till cirka 135 procent av BNP.

I oktober fick Grekland en ny regering under ledning av socialdemokraten Giorgos Papandreous. Han utlovade drastiska åtgärder för att komma tillrätta med det gigantiska underskottet och den växande statsskulden. De löpande utgifterna, inklusive sociala välfärdsutgifter, ska sänkas med 10 procent under 2010. Lönerna i offentlig sektor ska frysas. Bara var femte plats som blir ledig när statliga tjänstemän går i pension ska återbesättas.

Ett steg i rätt riktning. Så kommenterade EU-kommissionären Joaquin Almunia premiärminister Papandreous åtstramningspaket.

Två månader senare skärper EU-kommissionen kravet på att Greklands budgetunderskott ska sänkas kraftigt. Grekland får fram till 2012 till att pressa underskottet i EU:s stabilitetspakt, som är på 3 procent av BNP. Regeringen Papandreou ”rekommenderas” att sänka lönerna och minska antalet anställda i den offentliga sektorn, och genomföra marknadsliberala strukturreformer såsom att försämra pensionsvillkoren och höja pensionsåldern samt ”effektivisera” hälsovårdssystemet och avreglera arbetsmarknaden.

EU-kommissionen beordrar regeringen Papandreou att snarast ta fram en tidsplan för när åtgärder ska implementeras och komma med en detaljerad plan över insatserna. Redan om en månad vill Bryssel ha en ny rapport från regeringen i Aten. Därefter återkommer granskningen var tredje månad. Vid varje granskning kan kommissionen presentera bindande förelägganden om ytterligare åtgärder, om man bedömer att det krävs. Ytterst kan Grekland bötfällas om landet inte lever upp till EU:s krav.

Grekland sätts under ett slags ekonomiskt-politiskt förmyndarskap, eller nyliberalt tvångstyre. Vänsterflygeln inom premiärminister Papandreous eget parti, Pasok, är uttalat kritisk. Bönderna har under flera veckor blockerat vägarna och brandmännen demonstrerat i Aten. De offentligt anställda protesterar utanför parlamentet med banderoller, sovsäckar och tält. Deras fackliga organisationer planerar massdemonstrationer och hotar med politisk generalstrejk.

Cecilia Wikström (fp) vill att riksdagen efter valet ska utfråga de svenska ministrarna efter samma modell som används då EU-parlamentet frågar ut kommissionens kandidater (DN-Debatt den 3/2).  

Nu går det inte att jämföra EU-kommissionen med en nationell regering, som via ett högt valdeltagande fått väljarnas och riksdagens förtroende. Och som kan ställas till ansvar och röstas bort i kommande val av väljarna. 

 Kommissionen, byråkratin, har en påtaglig makt i EU. Det är endast kommissionen som kan utarbeta förslag till lagar. De har också rätt att anmäla medlemsstaterna för fördragsöverträdelser, vilket tvingar medlemsländerna att ändra på sina beslut. Kommissionen styrs till stor del av lobbyistgrupper. Och de behöver inte redovisa vilka som står bakom deras förslag.  

Kommissionen har också rätt att fylla ut olika lagar som rådet och parlamentet fattat beslut om. Vilket brukar förändra lagarnas innebörd.  Trots att kommissionens möten är hemliga så har det sipprat ut att det bara i yttersta undantagsfall sker några omröstningar om lagar i kollegiet. Generaldirektoraten (motsvarande svenska departement) sänder ut sina förslag på mail. Om det saknas invändningar från andra direktorat så anses förslagen som antagna.  

 Utfrågningarna av kandidaterna är till stor del ett spel för gallerierna. Under de utfrågningar som jag kunde följa så var svaren från kandidaterna anpassade till vad parlamentarikerna önskade höra. Bortsett från den bulgariska kandidaten som inte höll måttet rent kunskapsmässigt i biståndsfrågorna.  

Den rumänska kandidat som ska ha hand om jordbruket utlovade att varenda region i hela EU ska få bibehålla och även öka sina jordbruksbidrag. Och den kandidat som kommer att ansvara för regional- och strukturfonderna var lika tillmötesgående för det utskott som handhar dessa frågor.  

Samtidigt så har kommissionen självt föreslagit en radikal förändring av dessa två stödformer.  Det blir mer och mer orimligt att 80 procent av budgeten går till just dessa verksamheter.  

Så vem kan man lita på?

Jag har just lämnat min CV till ministerrådet. Inte för att jag söker jobb utan mer symboliskt.

 Jag var med kanske 30 andra kvinnliga EU-parlamentariker klädda i skjorta, slips och kavaj som demonstrerade idag framför ministerrådet i Bryssel. Vi krävde jämställdhet när EU:s topposter tillsätts och lämnade in våra “CV” till rådet. Med på rapport idag.

Kommissionen ser ut att bli än mer mansdominerad denna mandatperiod än förra, på grund av att medlemsländerna i rådet nominerar nästan bara män. Sverige är här ett av få undantag som nominerat Cecilia Malmström, tack för det!

När det gäller topposterna som kom av Lissabonfördraget är det också nästan bara män som nämns i ryktena. Det handlar om en permanent ordförande för EU:s toppmöten och en representant för utrikes- och säkerhetspolitiken, eller man kan säga en president och en utrikesminister på vanlig svenska.

Vi kommer faktiskt inte bara med maktlösa ord. Parlamentet måste godkänna den nya kommissionen,  och om den inte är tillräckligt jämställd så finns möjligheten att vi röstar ner den. Det är en klar möjlighet.

Några andra som var med i var Diana Wallis, vice ordförande i parlamentet och EU-parlamentariker från vänstergruppen GUE/ NGL, De gröna, socialisterna i S&D och liberalerna i ALDE.

Dags att leverera på alla vackra ord om jämställdhet!