Eva-Britt Svensson (v)

Inlägg taggade med ‘Grekland’

Grekland hotas av statsbankrutt. På finansmarknaderna har man sedan länge kalkylerat med att den grekiska staten antingen ställer in betalningarna eller lämnar EMU.

Den akuta krisen avvärjdes tillfälligt sedan euroländerna lovat att ställa upp med nödlån till Grekland för det närmaste året. De andra euroländerna har lovat ställa upp med 30 miljarder euro, och IMF höjde på nyligen sitt bud från 15 till 25 miljarder.

Nödlånegarantierna har getts högst motvilligt. De motiveras inte främst av omtanke om Grekland utan dels av hänsyn av övriga euroländer med en svag ekonomi, vilka riskerar att dras med i Greklands fall, dels av omtanke om de europeiska storbanker som är fordringsägare till de pengar som den grekiska staten lånat upp. En grekisk betalningsinställelse kunna kasta in de europeiska finansmarknaderna i en ny kris; så bräckligt är systemet.

Den grekiska premiärministern, socialdemokraten George Papandreou, har i förhandlingarna om nödlån tvingats att ikläda sig en nyliberal tvångströja. Han förväntas inom kort redovisa en plan på hur Grekland på tre år ska minska sitt budgetunderskott från 14 till 3 procent genom att skära i löner, pensioner och sociala försäkringar.

Men det grekiska folket vägrar att betala för en kris som de inte är orsaken till. De demonstrerar och strejkar mot lönesänkningar och nedskärningar i offentliga sektorn.

George Papandreous regering kläms mellan sköldarna. Att ställa in betalningarna kan bli oundvikligt. Då får skulderna omförhandlas och skrivas ned. Exempelvis tyska och franska banker skulle göra storförluster. Krisen kan också spridas till andra länder i Sydeuropa där de offentliga finanserna hänger på gärdsgården. Skulle krisen sprida sig till Portugal, och än värre Spanien, kommer en fullständig upplösning av den monetära unionen allt närmare.

Enligt de förhållningsorder som EU-ländernas finansministrar utfärdat ska Grekland ha fått ned sitt budgetunderskott till under 3 procent av BNP till år 2012. Under 2010 ska landet få ned sitt underskott från 12,7 procent till 8,7 procent av BNP.

Enligt EU:s så kallade stabilitetspakt får ett medlemslands budgetunderskott inte överstiga 3 procent av landets BNP. EU kan utfärda böter om ett land inte lyckas komma till rätta med sitt budgetunderskott.

Sveriges finansminister Anders Borg inte tror att den grekiska regeringens nyliberala stålbad med sänkta löner för de offentliganställda och försämrade villkor för pensionärerna inte är tillräckligt “för att trovärdigheten ska kunna återvinnas på finansmarknaderna”. Vad det grekiska folket som drabbas av de ansiktslösa marknadskrafternas krav tycker bekymrar inte den tidigare aktivisten i nyliberala Frihetsfronten.

Men grekiska väljare är mycket missnöjda med den socialdemokratiske premiärministerns hårda tag, och anser att han redan nu bryter löftena från valrörelsen i höstas.
”Jag beklagar verkligen att regeringen har böjt sig för marknadens önskemål”, säger Yiannis Panagopoulos, ordförande i Greklands största fackförbund GSEE, med 600.000 medlemmar, som planerar för en generalstrejk den 24 februari mot det av Anders Borg och hans EU-kollegors designade åtstramningspaketet. Klass mot klass, med andra ord.

I april förra året satte EU-kommissionen upp Grekland på den så kallade svarta listan över länder med otillåtet stora underskott i de offentliga finanserna. Tillståndet för Greklands offentliga finanser har därefter visat sig vara långt allvarligare än vad man tidigare trott. Budgetunderskottet blev förra året nära 13 procent av BNP, vilket är mycket långt över den högsta tillåtna nivån 3 procent av BNP. Statsskulden, som inte får vara större än 60 procent av BNP, väntas till år 2011 stiga till cirka 135 procent av BNP.

I oktober fick Grekland en ny regering under ledning av socialdemokraten Giorgos Papandreous. Han utlovade drastiska åtgärder för att komma tillrätta med det gigantiska underskottet och den växande statsskulden. De löpande utgifterna, inklusive sociala välfärdsutgifter, ska sänkas med 10 procent under 2010. Lönerna i offentlig sektor ska frysas. Bara var femte plats som blir ledig när statliga tjänstemän går i pension ska återbesättas.

Ett steg i rätt riktning. Så kommenterade EU-kommissionären Joaquin Almunia premiärminister Papandreous åtstramningspaket.

Två månader senare skärper EU-kommissionen kravet på att Greklands budgetunderskott ska sänkas kraftigt. Grekland får fram till 2012 till att pressa underskottet i EU:s stabilitetspakt, som är på 3 procent av BNP. Regeringen Papandreou ”rekommenderas” att sänka lönerna och minska antalet anställda i den offentliga sektorn, och genomföra marknadsliberala strukturreformer såsom att försämra pensionsvillkoren och höja pensionsåldern samt ”effektivisera” hälsovårdssystemet och avreglera arbetsmarknaden.

EU-kommissionen beordrar regeringen Papandreou att snarast ta fram en tidsplan för när åtgärder ska implementeras och komma med en detaljerad plan över insatserna. Redan om en månad vill Bryssel ha en ny rapport från regeringen i Aten. Därefter återkommer granskningen var tredje månad. Vid varje granskning kan kommissionen presentera bindande förelägganden om ytterligare åtgärder, om man bedömer att det krävs. Ytterst kan Grekland bötfällas om landet inte lever upp till EU:s krav.

Grekland sätts under ett slags ekonomiskt-politiskt förmyndarskap, eller nyliberalt tvångstyre. Vänsterflygeln inom premiärminister Papandreous eget parti, Pasok, är uttalat kritisk. Bönderna har under flera veckor blockerat vägarna och brandmännen demonstrerat i Aten. De offentligt anställda protesterar utanför parlamentet med banderoller, sovsäckar och tält. Deras fackliga organisationer planerar massdemonstrationer och hotar med politisk generalstrejk.