Inlägg taggade med ‘Federalism’
Svar på insändare i ST
Inom Internationella Relationer betraktas liberalismen som en idealistisk teori. Tobias Schelin visar med tydlighet i sin insändare i Sundsvalls Tidning hur företrädare av denna teoribildning balanserar farligt nära naivitetens rand.
Schelin lyckas med konststycket att få EU och Euron att låta som ett demokratiprojekt. Om det är något EU inte är så är det just detta. Smått obegripligt blir det när han i nästa andetag förespråkar en ny folkomröstning om EMU. Var finns det demokratiska i att majoritetens beslut inte respekteras?
Schelin skriver också om min “socialistiska definition” av federation. Problemet är att hur än han försöker definiera federation som demokratiskt eller nära medborgarna kommer han alltid att hamna fel i fallet med EU. Om Sveriges landskap skulle bilda federationen Sverige skulle medborgarna med Schelins definition komma närmare makten. Men att Sverige som land går med i federationen EU kan aldrig innebära att makten kommer närmare medborgarna.
Faktum är att EU inte är en demokratisk institution. Detta har heller aldrig varit tanken med EU. Själva poängen är den gemensamma marknaden. Även om Sveriges riksdag och domstolar förespråkar, låt säga, förbud mot barnreklam räcker det med att EU-domstolen slår fast att detta strider emot den fria konkurrensen på den gemensamma marknaden för att Sverige ska bli tvungen att upphäva sitt förbud. Detta oavsett hur mycket svenska folket än tycker att förbud mot barnreklam är bra. Det är den fria konkurrensens evangelium som predikas i EU och detta står ofta i rak motsättning till demokratins principer.
Det intressanta med debatten om EU och Euron är de tvära kasten i förespråkarnas argumentation. När de ekonomiska argumenten brister plockas de politiska fram och vise versa. “Okej Euron kanske inte leder till ekonomisk framgång men det är i alla fall ett fantastiskt fredsprojekt” eller varför inte “det spelar ingen roll att EU har stora demokratiska brister, den gemensamma marknaden innebär ju så stora ekonomiska fördelar”.
Den bistra verkligheten visar dock att EU-projektet varken går att rättfärdiga utifrån ekonomiska eller politiska argument. För exempel på detta är det bara att se på den aktuella ekonomiska situationen i Grekland eller att titta på svenskarnas röstdeltagande i senaste EU-valet.
Euron – en språngbräda till ett Europas Förenta Stater
Timmarna före EU-toppmötet i Bryssel höll EU-presidenten Herman Van Rompuy ett förmöte med Greklands premiärminister Giorgios Papandreou, Tysklands Angela Merkel, Frankrikes Nicolas Sarkozy, ECB-chefen Jean-Claude Trichet och EU-kommissionens José Manuel Barroso. De kom fram till ett uttalande som de övriga stats- och regeringscheferna bara hade att ställa sig bakom, och Van Rompuy kunde direkt läsa upp det inte teve-kamerorna.
EU-toppmötets uttalande utlovar inga lån eller ekonomiska garantier, utan är framför allt ett besked om att Grekland ska utsättas för hård kontroll för att se till att regeringen lever upp till sina åtaganden om att snabbt minska budgetsunderskottet, med 4 procent i år, som ett första steg. Det är inte bara EU-kommissionen och Europeiska centralbanken som ska genomföra en strikt granskning, utan EU ska också anlita Internationella valutafonden (IMF). Problemen med Grekland visar på ett behov av ett närmare samarbete på högsta nivå i den Europeiska unionen, sade Herman Van Rompuy till den samlade presskåren i Bryssel. Han hade inför toppmötet lagt fram ett förslag på en närmare ekonomisk styrning i Europa, framför allt vad gäller euroländerna, vilket han fick stöd för.
Stats- och regeringscheferna ska därför träffas oftare än de fyra gånger per år som nu är fallet, enligt Van Rompuy. Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Nicolas Sarkozy höll en gemensam presskonferens efter mötet och anslöt sig till Van Rompuys planer genom att säga sig vara beredda att stå i spetsen för ett närmare ekonomiskt samarbete bland euroländerna i framtiden.
Nu händer det som vi EU-kritiker har varnat för sedan Maastrichtfördraget antogs i början av 90-talet. De ekonomiska nackdelarna med valutaunionen kommer att tvinga fram en överstatlig finanspolitik, inklusive skattepolitik och budgetpolitik, i EU. Och om EU utvecklar en överstatlig finanspolitik har unionen också övertagit de viktigaste ekonomisk-politiska styrmedlen generellt och banat väg ett Europas Förenta Stater. Vilka som kommer att vara de verkliga makthavarna i en sådan europeisk förbundsstat, framgår av vilka som var med på förmötet till det senaste EU-toppmötet. Minus Grekland.
