Eva-Britt Svensson (v)

Inlägg taggade med ‘eu’

När länderna godkände Lissabonfördraget var det få, om ens någon, som visste hur den så kallade utrikestjänsten (EEAS) skulle fungera i detalj. Dels tolkades skrivningarna i fördraget olika och dels fördes ingen debatt om frågan i medlemsländerna.

Nu har en kompromiss slutits mellan det spanska ordförandeskapet, förhandlare från EU-parlamentet och Catherine Ashton (utrikesministern) och hennes medarbetare.

Beslut tas i parlamentet anmärkningsvärt nog före det att medlemsländerna samlat fått säga sitt. Ländernas utrikesministrar träffas först den 26 juli.

Skälet till dessa snabba ryck är att man vill låsa upp medlemsländerna till den gjorda kompromissen. Brottsrubriken skulle kunna sättas ”försök till superstatskupp”.

Ett land som inte har makten över sina egna beslut som rör förhållandena till sin omvärld är egentligen inget fullvärdigt land. Möjligen ett protektorat, en koloni eller en delstat. Men ingen sjävständig stat.

Kompromissen är mer tydligt överstatlig och militaristisk i sina slutsatser än det ursprungliga förslaget. Försvarskomponenten markeras tydligare.

Många länders parlament och regeringar tycks ha levt i en föreställningsvärld att det skulle röra sig om ett strikt mellanstatligt samarbete.

Det är korrekt i ett avseende, besluten ska i formell mening fattas enhälligt av utrikesministrarna. Men reellt kommer det hela att styras överstatligt genom att EU-kommissionen får monopol (gemenskapsmetoden) på att utarbeta alla förslag till EUs programverksamhet som rör externa relationer. Och dessutom ansvara för driftsbudgeten för verksamheten.

Parlamentet har ingen medbeslutanderätt med rådet när det gäller själva ramverket.

Men däremot rätt att kontrollera budgeten och besluta om ansvarfrihet.

Om EU vill satsa på nya militära trupper någonstans i världen så måste utrikestjänsten delge parlamentet information om kostnaderna för projektet. Det torde inte stöta på patrull. Parlamentet är knappast återhållsamt när det gäller att öka budgetutgifterna.

Den administrativa delen av EEAS ska finansieras med en egen budgetpost med samma förfarande som i övrigt gäller för ansvarsutkrävande för EU-institutionerna, bortsett från ECB.

En översyn av EEAS görs under 2013.

Det kommer att anställas 7- 8000 diplomater och tjänstemän.

Många av dessa ska verka i de 136 delegationer (ambassader) som inrättas över hela världen och talar för alla EUs länder.

Kompromissen slår fast att de tre första åren ska 60 procent av diplomattjänsterna och andra fasta tjänster bestå av folk från kommissionen och rådets fasta sekretariat i Bryssel.

40 procent kan hämtas från medlemsländerna, men då som tillfälligt anställda (temporary agents) tills i mitten av 2013, då översynen ska vara klar.

Kompromissen avvisar att det ska införas kvotering vid rekryteringen för medlemsländernas räkning. Istället nämns den mer vaga formuleringen om ”hänsyn till geografisk och könsmässig balans.” Däremot införs det de facto en kvotering på 60 procent till förmån för EU-byråkraterna.

Vid EU-toppmötet i Bryssel enades de 27 stats- och regeringscheferna om skärpta budgetregler i EU:s så kallade stabilitetspakt, dvs. den ekonomisk-politiska tvångströja som euroländerna sitter fast i.

Enligt stabilitetspakten får budgetunderskottet vara maximalt 3 procent och den offentliga skulden maximalt 60 procent av bruttonationalprodukten, BNP. Euroländer som inte efterlever de finanspolitiska kraven ska kunna drabbas av böter på 0,5 procent av ett lands bruttonationalprodukt. Trots att nästan alla medlemsländer har större underskott än vad EU tillåter har inget land bötfällts.

Nu enades EU-ledarna om att sanktioner i framtiden bör utdelas tidigare men vara mindre kännbara till att börja med.  EU-presidenten Herman van Rompuy leder en grupp med finansministrar som också ska föreslå skärpt kontroll av medlemsländernas ekonomier.

I medlemsland efter medlemsland i EU presenteras nu enorma nedskärningspaket för att leva upp till stabilitetspaktens krav. Efter Irland, Grekland, Spanien och Portugal följer bland annat Tyskland och Storbritannien med nedskärningar i 100-miljarderkronorsklassen.

Marknadstalibanerna i Bryssel kräver tajta svångremmar i de offentliga finanserna, neddragningar i de sociala välfärdsutgifterna, frysta eller sänkta löner i offentlig sektor, höjningar av pensionsåldrar samt mer flexibla arbetsmarknader.  Det är en svältkur som riskerar att leda till en krympande ekonomi och en förvärrad lågkonjunktur.

Inför G20-mötet i Toronto skickade USA:s president Barack Obama ett brev till de övriga stats- och regeringscheferna där han varnade för en alltför hård svångremspolitik i nuvarande känsliga läge. Den europeiska skuldkrisen utgör det senaste mörka orosmolnet i världsekonomin och adressaten här var EU:s representant i G20 och de ledande EU-länderna och G20-medlemmarna Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Italien.

“Vi måste vara flexibla när vi justerar och visa att vi lärt oss av tidigare misstag när stimulansåtgärder drogs tillbaka i förtid med lågkonjunktur och nya ekonomiska svårigheter som resultat”, skrev Obama med tillbakablickar till erfarenheterna från 1930-talsdepressionen.

Tänka sig att en amerikansk president är mer radikal (eller i vart fall mindre reaktionär) än de politiska (inklusive de socialdemokratiska) ledarna i Europa. Men Barack Obama sitter inte fast i den odemokratiska och nyliberala EMU-tvångströjan.

I dag (16 juni) har EU-parlamentet slutit upp bakom att Estland ska vara med i EMU från årsskiftet.

Kommissionen och Europeiska Centralbanken har varit på plats i Tallin. De har granskat hur Estland uppnått kriterierna för statsskuld, inflation och budgetunderskott.

Och därefter har ministerrådet gett grönt ljus.

Sysselsättningen har ingen betydelse i sammanhanget.

För folk i allmänhet är dock arbetslöshet en personlig katastrof. För ett lands ekonomi är sysselsättningen central för att kunna finansiera välfärden. Stor arbetslöshet skapar stora hål i statskassan och drar isär samhället, socialt och ekonomiskt.

Från vänstergruppen avstod vi från att rösta i frågan.

Så gjorde vi även när det gällde Sloveniens, Slovakiens, Maltas och Cyperns anslutningar till europrojektet. Det är upp till länderna själva att avgöra om de vill sätta ned foten i dyngan.

Kanske blir det Lettland nästa gång. De har sin valuta knuten till euron. Där har man lagt ned vartannat sjukhus och varannan skola. Arbetslösheten ligger på mer än 22 procent enligt EUs statistikkontor, Eurostat. I Lettland är det olagligt att föra fram åsikter som kan anses hota den ekonomiska stabiliteten. En journalist har blivit dömd till fängelse för kritik mot euron. Deras medborgarskapslagar förvägrar en stor del av den ryskspråkiga befolkningen att kunna rösta och kandidera i val.

Men sådant spelar ingen roll för kvalifikationer att gå med i eurozonen.

För mig kommer det att bli svårt att ställa mig bakom ett land som så uppenbart kränker de demokratiska fri- och rättigheterna som Lettland faktiskt gör.

Den 15 april trädde Lex Laval i kraft. Enligt de nya reglerna ska fackförbund som vill kräva ett kollektivavtal med ett utländskt företag först ha skickat in avtalet till Arbetsmiljöverket. Men än har inte verket fått in några avtal.

Till skillnad från vanliga kollektivavtal ska de avtal som gäller för utstationeringsföretag bara innehålla minimilön och andra minimivillkor och har det utländska företaget redan kollektivavtal eller enskilda anställningsavtal som motsvarar miniminivåerna får inte fackförbunden tillgripa stridsåtgärder för att tvinga utstationeringsföretaget att skriva under ett svenskt avtal.

Byggnads anser sig ha läget under kontroll. Sedan förbundet 2004 försatte det utstationerande lettiska företaget Laval ün Partneri vid skolbygget i Vaxholm i blockad för att få till stånd ett kollektivavtal har så drastiska åtgärder inte behövts. Företagen har skrivit på ändå, menar Byggnads ordförande Hans Tilly.

Full så enkelt är det inte i praktiken. Byggnadsarbetare utan kollektivavtal jobbade med ombyggnaden av fackförbunden Byggnads och Kommunals förbundsexpeditioner i Stockholm, skriver tidningen Byggnadsarbetaren. Först efter två månader upptäckte facket att det litauiska företaget Baltic Ceiling saknade kollektivavtal.

“De anställda hade ingen aning om att de skulle ha kollektivavtal”, säger Byggnads tolk och ombudsman Gints Kaplers, som besökte arbetsplatsen, till Byggnadsarbetaren.

Som de flesta byggprojekt är företagsstrukturen vid ombyggnaden av fackförbundsexpeditionerna komplicerad och oöverskådlig. Minst 25 underentreprenörer har anlitats och vilka själva har anlitat ett okänt antal underentreprenörer. Polstjärnan, som ägs av Kommunal och Byggnads, har anlitat Hifab, som anlitat BTH Bygg, som i sin tur anlitat innertaksfirman TJ Byggakustik. Innertaksfirman anlitade därefter litauiska Baltic Ceiling, som inte hade kollektivavtal och inte heller fanns på den godkända listan över underentreprenörer.

Lex Laval har öppnat dörrarna på vid gavel för låglönekonkurrens. Det är bra att de rödgröna partierna lovar att riva upp lagen om det blir regeringsskifte i höst. Men det är inte Lex Laval som är huvudproblemet, utan Lavaldomen.  Och  Lavaldomen är inget olycksfall i arbetet, utan en logisk konsekvens av EU:s inre marknads med fri rörlighet tjänsteföretag, typ byggbolag från Balticum.

Den svenska grundlagen, regeringsformen, är missvisande när det gäller relationen till EU, konstaterar Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) i en rapport som utvärderar 15 års medlemskap i EU.

Enligt regeringsformen kan riksdagen överlåta beslutanderätt till EU under förutsättning att det inte rör principerna om statsskicket. Samtidigt står det att ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket” och att ”Riksdagen är folkets främsta företrädare”.

Men enligt SNS-rapporten påverkar medlemskapet i EU det svenska statsskicket i betydligt större utsträckning än vad som framgår av regeringsformen.

Så har det varit allt sedan Sverige blev medlem i EU 1995 och sakernas tillstånd har förvärrats för varje fördragsändring som har gjorts sedan dess – Amsterdamfördraget, Nicefördraget och Lissabonfördraget.

Med Lissabonfördraget överordnas EU-rätten formellt Sveriges grundlagar. Den tidigare domstolsprincipen att unionens lagar har ett uttalat företräde framför nationella lagar fördragsfästs. Visserligen har den artikel om EU:s rättsliga företräde som fanns i det ursprungliga konstitutionsförslaget tagits bort, men ersatts med en särskild förklaring om att det redan är etablerad domstolspraxis: ”Konferensen erinrar om att fördragen och den rätt som antas av unionen på grundval av fördragen i enlighet med EU-domstolens fasta rättspraxis har företräde framför medlemsstaternas rätt på de villkor som fastställs i nämnda rättspraxis.”

En ändring av EU-paragrafen i regeringsformen är på gång efter valet i höst. Men enligt SNS-rapporten är den förändringen otillräcklig.

Kontentan är att det svenska medlemskapet i EU har varit, är och förblir oförenligt med den svenska grundlagen. Med andra ord har EU-förespråkarna – från socialdemokraterna till moderaterna – under 15 års tid gjort sig skyldiga till grundlagsbrott. När ska de ställas till ansvar för detta?

Parlamentsvalet i Ungern blev en brakseger för högerpartiet Fidesz som fick nästan 53 procent av rösterna. En andra valomgång ska hållas den 25 april, men det redan nu klart att socialdemokratiska MSZP med drygt 19 procent förlorar regeringsmakten.

Det ungerska parlamentsvalet sker i två omgångar. 176 av parlamentets 386 ledamöter utses genom majoritetsval i enmansvalkretsar. 119 av dessa valkretsar blev klara på söndagen. Samtliga gick till Fidesz efter en högernationalistisk kampanj. Partiledaren Viktor Orban har exempelvis lovat att förbjuda utländska köp av ungersk jordbruksmark (någon som kommer att leda till konflikter med Bryssel).

Det högerextremistiska och främlingsfientliga Jobbik blev med omkring 17 procent av rösterna Ungerns tredje största parti. Jobbik drömmer om ett Stor-Ungern och vill lösa det ”zigenska problem” med arbetsplikt och polisiära metoder.

Valresultatet ändrar Ungerns politiska landskap grundligt och är en rallarsving mot landets nuvarande socialdemokratiska regering. Men spänningen kvarstår till nästa valomgång. Den avgör om Fidesz får två tredjedels majoritet i parlamentet eller blir tvungna att söka stöd från Jobbik.

Det går ett högerspöke genom Europa. EU färgas alltmer mörkblått med otrevliga inslag av olika bruna nyanser.

Eftersom intresset är stort för dessa frågor lägger jag ut de ändringsförslag som jag skrev till texten Internet Governence: the next steps.

Det första stycket under varje rubrik är originaltexten och stycket efter är mitt ändringsförslag. Det fetstilta är skillnaderna mellan texterna.

Under omröstningen gick förslag 1 och 3 igenom medan förslag 2 röstades ner. Förslag 4 fick lika många röster för som emot vilket innebar att den inte gick igenom.

Ändringsförslag 1

1. Europaparlamentet inser att den intensifierade Internetanvändningen bland medborgare, konsumenter, företag och myndigheter bidrar till fortsatt utveckling av den inre marknaden inom EU, och betonar i detta sammanhang behovet av lämpligt konsumentskydd på Internet.

1. Europaparlamentet inser att den intensifierade Internetanvändningen bland medborgare, konsumenter, företag och myndigheter bidrar till fortsatt utveckling av den inre marknaden inom EU, och betonar i detta sammanhang behovet av lämpligt konsumentskydd på Internet och att internetanvändarnas medborgerliga fri- och rättigheter garanteras.

Ändringsförslag 2

2. Europaparlamentet uppmanar till upprätthållande av stabiliteten på Internet som ett viktigt verktyg för ekonomisk och social verksamhet, inklusive online-handel, utbyte av (konfidentiell) information och ekonomiska transaktioner. Kommissionen uppmanas därför att upprätta en formaliserad samordningsstruktur för att skydda berörda allmänna intressen.

2. Europaparlamentet uppmanar till upprätthållande av stabiliteten på Internet som ett viktigt verktyg för ekonomisk och social verksamhet, inklusive online-handel, utbyte av (konfidentiell) information och ekonomiska transaktioner. Kommissionen uppmanas därför att upprätta en formaliserad samordningsstruktur för att skydda berörda allmänna intressen. Vid konflikt mellan den inre marknaden och medborgares fri- och rättigheter skall medborgarperspektivet alltid ges företräde.

Ändringsförslag  3

4. Europaparlamentet efterlyser årliga möten med berörda aktörer inom förvaltningen av Internet och betonar vikten av att en företrädare för Europaparlamentet deltar i det internationella ICANN-mötet i juni.

4. Europaparlamentet efterlyser årliga möten med berörda aktörer inom förvaltningen av Internet och betonar vikten av att företrädare för Europaparlamentet samt företrädare för internetanvändarorganisationer deltar i det internationella ICANN-mötet i juni.

Ändringsförslag  4

5. Europaparlamentet uppmanar till samordnade insatser för att bekämpa it-brottslighet, i synnerhet för att öka skyddet av personuppgifter och minderåriga utan att verka hämmande på Internets öppna struktur.

5. Europaparlamentet uppmanar till samordnade insatser för att bekämpa it-brottslighet, i synnerhet för att öka skyddet av personuppgifter och minderåriga utan att verka hämmande på Internets öppna struktur. It-brottslighet skall bedömas och sanktioneras i överensstämmelse med redan befintlig brottslagstiftning.

Har precis kommit tillbaka från utskottet för den inre marknaden och konsumenträtt. Under omröstningen röstade vi om en rådgivande text för hur internet ska styras, Internet Governence: the next steps. Jag lade fyra andringsförslag med syfte att garantera att medborgarnas fri- och rättigheter också gäller för internetanvändare och inte försvinner i den urskiljeslösa jakten på de människor som står i vägen för företagens vinstintressen.

Två av förslagen gick igenom och ett fick lika många röster för som emot (vilket innebär avslag). Detta innebär goda möjligheter för att alla av de tre går igenom när texten ska antas i plenum. Nu är det viktigt att dessa frågor börjar diskuteras och att allmänheten pressar de tveksamma parlamentearikerna att stå upp för alla människors fri- och rättigheter oavsett om man är i den reella eller virtuella verkligheten.

Intressant var att även om Piratpartiet röstade för samtliga av mina ändringsförslag så lade de inga egna.

I tisdags satt jag som ordförande på EU-parlamentets stora seminarium om hur våld mot kvinnor kan stoppas.

Evenemanget var mycket lyckat med många besökare från nationella parlament, intresseorganisationer och privatpersoner. Från Sverige kom bland annat Henrik von Sydow (m). Under ett möte avsett för att bekämpa våldet mot kvinnor i Europa använde von Sydow istället sina två minuters talartid åt att angripa mig för Vänsterpartiets justitiepolitik i Sverige. Jag har inget emot att debattera dessa frågor med von Sydow med då ska det ske i en debatt. I egenskap av ordförande hade jag inte någon möjlighet att svara på dessa påhopp men detta visste såklart von Sydow. När ens egna argument vilar på svaga antaganden och inte håller för granskning vill man naturligtvis inte att någon ska bemöta dem.

Väldigt kort om von Sydows utspel. Är det så att det enda som behövs för att bekämpa våldet mot kvinnor verkligen är högre straff?

Von Sydows argument grundar sig på en tanke om att ju högre straff desto mer avskräckt blir den potentiella förövaren. Jag tror inte att de män som slår, aktivt genomför den riskkalkyl som säger att värdet av att misshandla väger tyngre än det negativa värdet som ett straff skulle innebära.

Som det ser ut i Sverige är det mest relevanta inte strängare straff utan helt andra saker.

- Domstolarna måste ges genuskompetens. Män och kvinnor måste behandlas lika i domstolsprocesser. Vad en våldtagen kvinna hade på sig för kläder är helt enkelt inte relevant.

- Vi måste öka stödet till tjej- och kvinnojourer.

- Vi måste börja reflektera över hur vi uppfostrar våra barn. Män är inte till naturen mer våldsamma eller sexuellt okontrollerbara. Med andra könsroller skulle också våldet kunna minska.

I början av mars meddelade EU-kommissionen att man beslutat att tillåta den kontroversiella, genmanipulerade potatisen Amflora trots stor oenighet mellan medlemsländerna.

I Sverige kommer potatisen, som har en antibiotikaresistent gen, att börja odlas i Västra Götaland och Norrland i regi av Plant Science Sweden, som ägs av tyska kemijätten BASF.

Till skillnad från Sverige stoppar många av EU:s dominerande jordbruksnationer GMO-potatisen. Regeringar i Grekland, Österrike, Luxemburg, Italien, Ungern och Frankrike har officiellt tillkännagett att de inte tillåter odling av Amflora.

GMO-grödor innebär oförutsägbara risker för människors och djurs hälsa, riskerar att öka kemikalieanvändning i jordbruk och kan bli en fara för den biologiska mångfalden.

Förutom hälso- och miljörisker är ett stort problem att spridning av GMO-grödor inte kan kontrolleras eller begränsas tillförlitligt och riskerar att smitta andra odlingar, till exempel ekologiska. Eftersom man inte kan garantera att GMO-potatisen inte förekommer i livsmedel, har EU:s hälso- och konsumentkommissionär godkänt viss inblandning av Amflora även i livsmedel utan märkning.

Akiko Frid, GMO-ansvarig på Greenpeace, är mycket kritisk mot EU-kommissionens (och Sveriges) beslut att tillåta den genmanipulerade potatisen Amflora: ”GMO-grödor är en del av en föråldrad jordbruksmodell som fortsätter användningen av miljöfarliga kemikalier, och lyckas varken ge hög avkastning eller skapa lösningar för livsmedelskrisen och klimatförändringarna.”