När ska Irland rösta en tredje gång?

”Folket har talat med tydlig röst”, förklarade Irlands premiärminister Brian Cowen när det stod klart att ja-sidan vunnit den andra ronden i matchen om Irland och Lissabonfördraget.

Förra gången det irländska folket talade ”med tydlig röst”, i juni 2008 då Lissabonfördraget förkastades av 54,3 procent, bad Brian Cowen sina kollegor i de andra 26 EU-länderna om tid för att analysera varför folket röstat som det gjorde.

Ett halvår senare hade den irländska regeringen kommit fram till att det inte (naturligtvis) var själva Lissabonfördraget folket hade röstat nej till, utan deras ”betänkligheter” handlade bara om abortfrågan, skattepolitiken och neutralitetspolitiken samt att Irland skulle förlora ”sin” EU-kommissionär.

Vid EU-toppmötet i december förra året kom närvarande stats- och regeringschefer överens om att utnyttja en nödutgång i det ännu inte antagna Lissabonfördraget och utlovade att EU-kommissionen även efter 2014 ska bestå av en ledamot per medlemsland. Och på EU-toppmötet i juni togs ett ”beslut” som innebar att Irland fick ”rättsliga garantier” avseende ”skattepolitik, rätten till liv, utbildning och familjen samt Irlands traditionella neutralitetspolitik”.

I sak innebär dessa ”rättsliga garantier” inget nytt. Syftet var att ”lugna det irländska folket och undanröja dess betänkligheter” såsom det formulerades i beslutet vid EU-toppmötet i juni. Men dessa tomma löften var tillräckliga för att Brian Cowen skulle påbjuda en andra folkomröstning om Lissabonfördraget. Resultatet blev denna gång att 67,13 procent röstade som det irländska och europeiska maktetablissemanget anbefallde.

Ja-sidans seger är odiskutabel (även om metoderna lämnar mycket i övrigt att önska). Men kan vi vara säkra på att det är Lissabonfördraget irländarna har röstat ja till? Och i så fall varför, eftersom irländarna röstade om exakt samma fördrag som de en gång röstat nej till?

Den samlade ja-sidans kampanj inför den andra folkomröstningen handlade om helt andra problem än Lissabonfördraget. Budskapen var ”Vote for jobs”, ”Yes for the Economy”, ”Vote for Recovery”, för att nämna några exempel.

Mot denna bakgrund måste den irländska regeringen med det snaraste framställa en begäran om att kommande EU-toppmöte ska utskriva ”rättsliga garantier” till det irländska folket avseende att Lissabonfördraget medför avskaffad arbetslöshet och lösning på den ekonomiska krisen, för att därefter låta det irländska folket gå till valurnorna igen.

Nu står det 1-1 i matchen Irland versus Lissabonfördraget. När kommer den tredje ronden?

  • Share/Bookmark

6 Kommentarer to “När ska Irland rösta en tredje gång?”

  • macci säger:

    Tredje gången gillt. Om denna förbannade fascistunion skall kalla sig “demokratisk” borde det röstas en gång till, och utan hot skrämsel mutor och propagandamiljarder. Inte bara i Irland utan i samtliga MEDLEMSLÄNDER. Varför fick inte Holland och Frankrike rösta igen?

    Hoppet om demokrati står nu och faller med Klaus, hoppas han håller ut
    tills Engelsmännen får rösta bort skiten nästa år…

    Att massmördaren och krigsförbrytaren Blair skall bli superstatens första “president” säger tonvis om framtiden.

  • daniel säger:

    Det värsta är ju att vi själva inte ens fått rösta om någon som är så självklart – vi röstade ju om EU-inträde, EMU men inte om maktförflyttning. Det bryter mot regeringsformen desutom! Sjukt! Vi borde kämpa för att få folkomrösta!

  • Eva-Britt säger:

    Ju mer EU-eliten talar om demokrati – ju mer urholkas den. Demokrati – folkstyre förvandlas till elitstyre.

  • ITC säger:

    Herregud kvinna, hur i hela friden har jag missat dig tidigare?

    Du är ju fullständigt briljant!

    Lyckönskningar: Itc

  • Bengt Svensson säger:

    Träffande rubrik, må jag säga.
    Det klassiska när två parter gör upp med hjälp av krona/klave eller på tävlingsarenan är att den förlorande parten bedjande säger “bäst av tre?” och ev. försöker med “bäst av fem?” om det skulle gå illa igen.
    Vi har att göra med en väldigt osportlig och dålig förlorare här, EU-etablissemanget, som fuskar sig fram.

    PS.
    Förstår nu att du inte platsade i (S) … du är ju både öppen och ärlig.



Jag arbetar sedan juli 2004 i EU-parlamentet i gruppen GUE/NGL, där jag också är vice ordförande.