Nya marknader för den svenska krigsindustrin
Förra året ökade den svenska exporten av försvarsmateriel med 7 procent, enligt ISP, Inspektionen för strategiska produkter.
Enligt ISP:s årliga rapport uppgick exporten till 13,5 miljarder kronor år 2009, vilket ska jämföras med 12,7 miljarder kronor år 2008.
Merparten, 53 procent, av exporten går till EU-länder samt Norge och Schweiz. 27 procent av exporten går till Australien, Kanada, Sydkorea, Singapore, Sydafrika och USA. Resterande export gick bland annat till Pakistan, Indien, Malaysia, Thailand och Förenade arabemiraten.
Även i år ger gamla beställningar genomslag i statistiken. Det gäller bland annat leveranser av Gripenplan till Sydafrika, Stridsfordon 90 till Nederländerna och spaningsradar till Pakistan.
Lissabonfördraget, EU:s nya grundlag som trädde i kraft 1 december förra året, medför att en ”europeisk byrå” för försvarsmateriel, forskning och militära resurser ska inrättas. (Redan i juli 2004 tog ministerrådet beslut om att bilda en europisk försvarsbyrå, EDA, och samma år startade dess verksamhet.) En av byråns uppgifter är enligt Lissabonfördraget att ”identifiera de operativa behoven” och ”främja åtgärder för att tillgodose dessa”. En annan viktig uppgift är att samordna utvecklingen av europeisk vapenindustri. EDA ska arbeta under överinseende av ministerrådet och ledas av en styrelse bestående av de deltagande ländernas försvarsministrar samt en representant från EU-kommissionen som ska vara styrelseordförande.
Medlemskapet i EU medför att den officiellt restriktiva svenska vapenexportpolitiken håller på att gå hädan, till stor belåtenhet för den svenska krigsindustrin som suktar efter nya marknader för dess dödsbringande produkter.
